Tröttsamt

Att jag är intresserad av journalistik är ingen hemlighet direkt. Men det är nästan lite pinsamt ibland.

Kanske beror det på att jag-känner-mig-så-kränkt uttrycket av förklarliga skäl syns mest i media. Nu börjar det minst sagt bli lite tjatigt.

Man skulle kunna säga att jag är feminist. Faktiskt. Det är bara det att jag inte känner att jag måste gå runt och vara upprörd eller känna mig kränkt för att kunna vara det.

Jag känner inte att jag behöver göra som Natalia Kazmierska och blanda in könsroller i precis allting. Det leder inte till ett mer jämställt samhälle att göra så. Tvärtom.

Min kommentar till det hela.

Du har missförstått det hela. Det handlar inte om att vara hjälte, mäta snoppar eller ideal. Det handlar om att man gör det man vill med sitt liv. För vissa innebär det att jaga adrenalin och åka ner för branta berg, hoppa från flyplan osv.. Jag tror knappast att Tomas ville vara först för att han ville visa sig mer man. Han levde i Chamonix med sin flickvän och drömde om detta. Tomas var en duktig extremskidåkare som liksom alla idrottsmän söker efter nya utmaningar. Har du något emot att Kajsa Bergkvist vill nå 2,10 också?

Beträffande avslutningen på din artikel. Är det kvinnor du menar med "precis som vi andra" och "små, fega och försiktiga precis som vi andra", eftersom du pratar direkt till män?