Tiden är pervers...

... för den går så himla fort! Jag kan inte förstår att den nästan är höst och jag kan inte förstå var den senaste månaden har tagit vägen.

Lägret på Rekryteringsgruppen i mitten på augusti var fabulous. Självklart. Precis som i fjol jobbade jag på ridningen. Det var hemskt mysigt att både träffa gamla sötnosar och nya! På ridsidan saknade vi dock Ebba och Maria väldigt mycket - förra året var vi ett perfekt hästgäng!

De två senaste veckorna har jag varit helt borta eftersom jag börjat på mitt nya jobb. Numera är jag informatör och receptionist. Roligt som bara den, men förvirrande med så många nya rutiner! Ikväll är egentligen första gången på en månad som jag bara är hemma och dessutom hinner tänka ikapp litegrann. Känns bra.