Matt av lycka

Igår kväll kom jag och Daniel hem från några dagar i Stockholm. Varför åka bort mitt i veckan? kan man undra. Jo, ibland måste man det. Speciellt när anledningen stavas Sting. Om en sådan karl bestämmer sig för att ställa på Globens scen och sjunga åker man dit. Det spelar ingen roll om det är mitt i veckan eller om han har med sitt gamla band Police (som jag i och för sig gillar mer nu). Han ska ses. Punkt.

Och gud vad bra han var. Han sjöng fint och han var dessutom jävligt fin att se på, välbevarad var ordet. Han är en topp-10 i allt. Röst, utseende, dialekt, framtoning, you name it. Sting I loooove you.

Tiden är pervers...

... för den går så himla fort! Jag kan inte förstår att den nästan är höst och jag kan inte förstå var den senaste månaden har tagit vägen.

Lägret på Rekryteringsgruppen i mitten på augusti var fabulous. Självklart. Precis som i fjol jobbade jag på ridningen. Det var hemskt mysigt att både träffa gamla sötnosar och nya! På ridsidan saknade vi dock Ebba och Maria väldigt mycket - förra året var vi ett perfekt hästgäng!

De två senaste veckorna har jag varit helt borta eftersom jag börjat på mitt nya jobb. Numera är jag informatör och receptionist. Roligt som bara den, men förvirrande med så många nya rutiner! Ikväll är egentligen första gången på en månad som jag bara är hemma och dessutom hinner tänka ikapp litegrann. Känns bra.